Julias liv och klantigheter

Sov 11 timmar, lyssnade lite på HIM när jag vaknade, åt min specialmüsli till frukost och fick på mig mina Lee-jeans som jag köpte när jag var 14. Så hittills har det varit en bra dag, och det här säger jag fast det ösregnar ute.


Emppu onko rapula?

Jag har nog aldrig varit så trött som jag var idag på morgonen, tog påsar under ögonen till en helt ny nivå ... ska man ens kunna få sånt när man är 19? Eller övar dom på det lite smått nu, sen direkt när jag fyller 20 så slår dom ut i full blom? Kände mig som en zombie på jobbet. Byggnaden hade kunnat rasa över mig och tvivlar på att jag hade märkt nåt. Hade väl tyckt det var skönt med ett täcke och somnat. Som tur är så slutade vi redan vid 12. Jublade, inombords, för var nog den enda som var glad över det. Tog en dusch när jag kom hem, sen slocknade jag och sov till halv fyra. Känns knappt som att det hjälpte, orkar inte ens vara glad över att det är fredag, känns bara som en enorm lättnad att jag överlevde den här veckan.

Men ha en bra helg och allt det där. Det ska jag ha, att sova 2 dygn har aldrig känts så här lockande.

Har försökt muntra upp mig själv med att lyssna på Nightwish, det hjälpte inte. Men det gjorde den här. Älskar Mighty Boosh, speciellt Noel Fielding.

Har insett på äldre dagar att jag har ett enormt kontrollbehov. Hatar överraskningar eller när folk säger "äh det går som det går". Nej, det går som jag säger att det ska gå. Vilket skapar ett problem på jobbet där ens arbetsuppgifter kan vara olika från dag till dag. Jag är nu så patetiskt att jag gruvar mig för att gå till jobbet imon, för jag vet inte vad jag ska göra. I min drömtillvaro så ... ja i min drömtillvaro skulle jag inte jobba här, men om man nu bortser från det, så skulle min dröm vara att vi hade ett schema, som i skolan, så man alltid visste vad man ska göra.

Så nu har jag till och med börjat sakna skolan. Lovely.

Jobbat 7.30-15.30, sen en timmes "paus" sen igen jobb från 16.30 till 21.00. Kan väl konstatera att min plan att ta det lugnt efter gymnasiet inte riktigt gick som den skulle. Mina fötter dör.

Vissa människor har en såndär aura, heter det så?, av coolhet. Dom är sådär avspända och alla vill vara runt dom, men likväl som den missunnsamma och avundsjuka människan jag är så, well jag hatar dom inte, men jag tycker fan inte om dom. Det är så orättvist, jag vill veta hur dom gör det. Hur dom kan utstråla ett sånt lugn och ett självförtroende jag aldrig ens kommer komma i närheten av? Som hon. Allt med henne är just sådär avspänt ... plus att jag också vill ha sådär smala ben.


... och varför är det så mycket lättare för killar att komma undan med den "jag bara är så här mycket intressantare än dom flesta"-stilen?

Igeln är kvar. Men nu har den fått sällskap av Right Here in My Arms. Folk på jobbet kommer snart börja undra vad jag går på när jag står och mimar och nynnar på nån, för dom, helt obegriplig melodi.

Det värsta i hela det här är ju att jag är helt tondöv.

Den här arbetsda'n bara flög förbi, känns som att jag knappt hann komma till jobbet innan man skulle hem igen. Men stör mig som fan på att ena öronsnäckagrejen (?) på min mp3 inte fungerar. Har försökt med lite amatör reparering, men tejp kan inte genomföra mirakel.  Varför skulle den gå och sluta fungera just nu, när jag har en massa ny wünderbar musik i den. Tur att mina öron, eller ena örat, får lite varierad musik på jobbet för på min lediga tid så har jag ... stagnerat tror jag psykologiläraren skulle ha kallat det. Lyssnar bara på HIM - Rebel Yell. Och när jag inte lyssnar på den, nynnar jag på den. Den är som en jävla igel i min hjärna.

 " ... I'd sell my soul for you, babe
For money to burn just for you
I'd give you all and have none, babe"

Sitter och lyssnar på musik på YouTube, just nu Journey - Don't Stop believing. Folks kommentarer brukar ju vara ganska vanliga "I love it" alternativt "I hate it". Men läste en ganska originell kommentar nu.

"That's amazing
but it looks like his dick is in his pocket"

70-talets tajta jeans bär väl skulden till det.

Funderar ibland över hur människor egentligen är programmerade. Den människa vi känner bäst är ju oss själv. Så varför är det då omöjligt för oss att se felen i oss själva? Ja, jag generaliserar nu så det ryker, men jag känner ingen som inte är så. Om vi känner oss själv bäst varför kan vi då så jävla lätt se att "han är då självgod" "hon är fan i mig bortskämd" ... Sen när det kommer till "ja men du då?" Nej vadå jag?! Jag bryr mig för mycket om andra människor det är mitt största, nej enda fel. Och om vi med kniven mot strupen erkänner våra fel och brister, så menar vi det inte, inte egentligen.

Undra om man kan omprogrammera sig?

Fy fan googlade just på "tattoo", there's some ugly shit out there.

Har blivit mer inställd på att skaffa en tatuering efter att ha sett  LAInk igår. Så idag har jag gett utlopp för min kreativitet (ha!) genom att kladda med bläckpenna på handen som vilken snorungen som helst. Men vet i alla fall hur den möjliga framtida tatueringen ska se ut. Fast velar ännu ... hur kan man tycka att det är så svårt att bestämma sig? Jag snackar om en så liten yta på min hud att det är löjligt, fast det är ju på handen. Svår att dölja på jobbintervjuer om jag inte ska leka Michael Jackson och gå runt med en glitterhandske. Vilket inte låter så dumt.

... och det är inte ett hjärta eller stjärnor eller nåt. Tycker att även om en bild säger mer än tusen ord, så läser jag hellre dom där tusen orden. Så, of course, skulle det vara text.

Har verkligen hamnat i en irriterande självgod sinnesstämning när det kommer till det här med att "leva sunt". Kan inte hjälpa det men när jag ser andra äta, eller dricka, något "ohälsosamt" tänker jag som någon skenhelig kristen, "förstår dom inte hur mycket dom skadar sin kropp med det där". Patetiskt, I know. Men skyller det på att jag råkade kolla på Dr. Diet en kväll då det handlade om en kvinna som var minst sagt beroende av choklad ... kände inte alls igen mig i det. Inte ett dugg! Anywho, hennes kropp höll ju på att säcka ihop av all chokladen och jag blev fan rädd. Skulle kunna vara jag nån dag om jag inte skärper mig. Så jag gör det nu. Får väl bara stå ut med den tråkiga bieffekten av att jag börjar bli olidlig.

Så var man här igen. Har inte kunnat blogga tidigare för att internet har varit utslaget efter en trevlig liten storm som tydligen härjade nästan hela julen. Jojo julefrid och allt det där. Första veckan har gått bra, fast har bara fått jobba 2 dagar. buu. Och nu är det fredag ... och jag ska göra nada. Eller det kanske inte är sant, men ska i alla fall inte dricka. Vet inte om mitt löfte om att inte dricka igen innan jag fyller 20, 1 mars kom ihåg det, var det smartaste eller dummaste jag nånsin lovat. Ska inte äta godis på den tiden heller ... lutar mot det dummaste.

Skojade tidigare om  att "haha vad det kommer vara svårt att få med alla grejer när jag ska tillbaka till Norge. hur ska det rymmas?". Ja hur?! La allt som jag har köpt medans jag har varit hemma på min säng, sen kollade jag igenom vad jag ska ta med. So far so good, problemen uppstod när jag skulle börja packa. Jag har fyllt en hel såndär sportbag/resväska och det finnns ännu massa kvar. Det här är hopplöst.


Slogs av en tanke när jag hade lagt upp allt på sängen, "det var en jävla massa grejer". Jag satsar på kvantitet före kvalitet.

Nu har jag tagit en paus i packandet, så jävla tråkigt, sitter och lyssnar på finska band. Blir nästan lite sentimental, man vet att det är illa när man kommer sakna finsk radio.

Koetapa saada puli pyhyydestä juopumaan,
läski lapsi suklaapatukastaan luopumaan
Koetapa saada minut susta irrottamaan

                                              - Happoradio, Hirsipuu

Skulle inte ha nåt emot att byta plats med Russel Brand, killen till vänster. Noel Fielding från Mighty Boosh skulle nog kunna pigga upp januari, som alltid tenderar att vara en skitmånad. Jultomten du brukar väl inte ha så mycket att göra nu efter jul ... ;)

Det här förvandlades ganska snabbt till en skitdag. Varför ska universum alltid ge fan på att gnida salt, nej tabasco i såren? För alla tycker ju det är svinkul att se gamla klasskompisar vara ute och handla med sina killar när man själv försöker smyga ner en tredje Pepsi Max i matvagnen utan att mamsen märker. Svinkul. Om ni ursäktar mig så ska gå och vräka i mig choklad nu och bli bara liiite fetare.

Undrens tid är inte över än, klockan är snart 10 och jag är vaken ... vilket kan bero på att jag aldrig gick och la mig. Just nu verkar det som ett bra sätt att fixa till min dygnsrytm på. Vara vaken och somna runt nio och vakna relativt tidigt imon. Fast det var ingen medveten plan från min sida precis. Klockan tickade på medans jag snokade runt på olika bloggar, sen när jag började känna mig småtrött, runt 7 så var det liksom ingen poäng med att sova längre när jag ska till stan med mamma snart. Plus att jag inte orkade gå och lägga mig, med hela "tvätta ansiktet, borsta tänderna, ta på pyjamas"-proceduren. Tog bara en snabb dusch nu istället. I'm as good as new.

Fast borstade ju tänderna också, såklart ... eller såklart och såklart. I förrgår när vi var till Tasty och åt kom jag på att jag inte hade borstat tänderna sen kvällen innan. I'm just so fresh and clean. Inte undra på att kärleksfronten i mitt liv är så händelselös att det inte ens är en front, utan mer som en dammig bortglömd hörna på vinden.

Ett tecken på att det kanske är dags att försöka fixa till min ytterst konstiga dygnsrytm är att när jag just har ätit frukost, eller jag var inte ens klar skulle just äta mitt supersura hockeypulver, så sa mamma att maten var klar. Kopplade inte riktigt att det var lunch/middag hon snackade om. Well lyckades pressa i mig lite mos och fisk och hockeypulvret fick bli efterrätt istället. Det dilemmat löst, men att vakna vid 3 och känna sig trött är väl inte sådär speciellt lyckat. Ska skärpa mig, snart. Borde väl försöka gå ner i vikt också, även om motivationen är obefintlig, borde hänga upp bilder på hur jag såg ut på den gamla goda tiden, lite överallt så skulle jag kanske inte ha lust att äta hela tiden. Bloggen blir första offret.



Inte för att den bilden visar skillnaden bäst, men det är mer en insider grej, dom där jeansen skulle spricka  om jag ens tittade på dom nuförtiden. Plus att jag gillar mitt blonda hår. Fan att man bara släpper allt och inte bryr sig, tills det är försent och man redan ser ut som barbapappa.

Sitter och äter frukost nu, godis  ... dom säger ju att man ska äta färgglad mat. Undra hur nyttigt rosa är?

Började lyssna på en helt jävla fantastisk låt igår, och har sen dess lyssnat på den nonstop. Det är en riktig tear-jerker (låt att gråta till) Bloc Party - Signs. Kollade igår på lite "GossipGirl, Chuck and Blair"-scener på YouTube och började undra vilken låt det är som spelas i sista avsnittet som visades före jul. Tog ett tag innan jag hittade den, och fick säkert virus på datan på kuppen, men det var det värt.

Bloc Party - Signs acoustic (med lite chuck and blair, spoiler om man inte har sett alla avsnitten)

Har inte riktigt hållit mina nyårslöften, så jävla svårt. 2 dagar höll det, alla som sa att det är helt onödigt att lova nåt för att det ändå inte funkar hade rätt ... ska sluta med sånt nu. hehe det skulle ju kunna vara mitt nyårslöfte, att sluta med nyårslöften. Får fundera vidare på det imon, kanske bäst att inte lova nåt nu när jag inte är helt 100 procent nykter. Mhm, ska ut ikväll med Emilia och Satu. I'm so weak.


btw har facebook. Fattar inget, så tror inte att jag kommer bli beroende som vissa andra nämner inga namn *hostemiliahost*