Julias liv och klantigheter

Var ute på vift igår, kom i säng ( läs: Emilias soffa) efter 4 nångång. Kändes lagom kul att cykla iväg till jobbet på morgonen, men det var det värt! Hade jävla kul igår. Kanske till och med kommer upp bilder lite senare om jag lyckas få över dom på dattan.

adios!

Det finns många fördelar med att ha en laptop.

• Jag känner mig alltid lite som Carrie Bradshaw när jag skriver mina blogginlägg.
• Jag skulle kunna promenera runt med den i huset, om jag hade lust.
• Den är snygg.

Det här är bara några saker, men en ny fördel uppenbarade sig nyss. Mitt datoriserande hindras inte länge av vädrets nycker. Jag har kontroll nu. Kontakter kan dras ur och tv:n kan stängas av när det blixtrar och dundrar (magiska undrar (?) ) men laptopen, den är på!

Suck on that one, Zeus.

Jag är lite mycket upptagen just nu. Jag var så dum att jag lånade "Sex and the City"-boxen med alla säsongerna i av Sara. Inte smart. Satt uppe hela natten och kollade, alltid "bara ett avsnitt till".

That's about it, händer inte så mycket mer just. Jag chillar ... haha.

Fan vad den här dagen har gått snabbt. Jobbade till typ 18.00 idag för att jag är så snäll att jag inte slängde ut folk prick kl. 17.00 ... även om det var frestande. Efter det körde jag till Emilia och åt där. Vilken service, tack! Sen satt vi och Dr. Philade oss och analyserade olika beteende mönster ... amatör psykologer. Sen åt vi chips också, igen. Kan inte riktigt släppa mina dåliga matvanor. Konstigt nog tror jag att jag ändå har gått ner i vikt sen jag kom hem. Ny diet, "ät vad du vill och träna ytterst sporadiskt". Skulle bli en hit, tror jag. Anyhoodle, nu surar jag bara över att Criminal Minds inte kommer idag och funderar på om jag ska se nån film, orkar inte läsa när jag börjar få ont i huvudet. Gudfadern kanske, har inte sett dom på ett tag. En liten dos ung Robert De Niro skulle inte vara helt fel ...



Gudfadern it is!

Har haft The Monkees - Daydream Believer i huvudet hela dagen.

Oh I could hide 'neath the wings
Of the bluebird as she sings
The six o'clock alarm would never ring
But it rings and I rise
Wipe the sleep out of my eyes

Varje sommar har jag en låt, en låt som alltid kommer påminna mig om just den sommaren. Behöver inte vara en ny låt, men en låt som fångar alla den sommarens minnen i några rader. I år är det Coldplay - The Scientist. En cover av den spelades idag i slutet av Criminal Minds-avsnittet och jag kände det direkt.



... and tell me you love me, come back and haunt me
    oh and I rush to the start.

Man vet att nåt har varit läsvärt, viktigt och aktuellt när man går runt och funderar på det i efterhand. Fridas topplista över snygga killar var just så ... men har funderat på det och känt att nåt inte stämde. Någon fattades, sen insåg jag vem det var ...



Matthew Gray Gubler. Som jag har nån slags överpatetisk crush på, Criminal Minds är vad det är (bästa tv-serien) på grund av honom. Så Frida, platsar han? JA eller ja?

Undra hur illa det är att bli uppäten av en björn?

Frågan känns aktuell i och med att björnar har synts till här nära oss och jag brukar vara ute ganska mycket och gå. Vill helst inte sluta med mina promenader så nu funderar jag på hur illa det skulle vara att bli dödad av en björn ... liksom om man dör av att den klappar till en i huvudet är det väl inte så illa. Men om jag ännu lever när den börjar tugga i sig mitt ben vill jag inte vara med. Och folk kan babbla hur mycket dom vill om att björnar är med rädda för oss än vi är för dom, att dom inte ser på oss som föda etc. Tyst säger jag bara, jag vill ha konkreta råd och tips på hur man överlever ett möte med en björn. Finns det nåt deathgrip som ingen pratar om, kan man peta dom i ögonen som krokodiler och hajar? Nåt måste man ju fan kunna göra? Får panik snart ...



Mamma tycker dom är gulliga. Gulliga?! Nalle Puh har fått folk att tro att riktiga björnar är så oskydliga och korkade. Tycker den ser mer ut som en dödsmaskin.

Lyckades få igång musiken på jobbet. Tur att det var så lugnt idag så jag kunde ha Sheryl Crow - Strong Enough (to be my man) på repeat.



When I've shown you that I just don't care
When I'm throwing punches in the air
When I'm broken down and I can't stand
Would you be man enough to be my man?

Köpte en wünderbarig väska idag från jobbet. Me love personalrabatt. Hade egentligen satt köpstopp för mig själv, skulle inte få köpa kläder på 2 veckor, men det går inte! Jag kan inte låta bli. I min hjärna så är det fullt av kryphål och undantag och "jo men jag måste ha den här". Ser framför mig hur jag går runt i/med min nya tröja/jeans/väska/solglasögon/skor är typ snyggast i stan, 10 kilo lättare såklart, och mitt liv är perfekt. Bara för att jag köpte den tröjan/jeansen/väskan/solglasögonen/skorna.

Låter sjukt ytligt att jag tror att mitt liv kommer bli bättre på grund av en väska, men jag vet ju egentligen att livet inte är så. Men det är mitt undermedvetnas sätt att få samvetet att hålla käft. Det fungerar i alla fall, jag köpte ju väskan.

Sitter här på nattkvisten och filosoferar medan mitt gula nagellack torkar. Min toeri är att livet ger tillbaka lite till mig nu efter allt slit i Norge. Först gled jag runt i fem veckor som ledig/arbetslös sen igår var jag till en klädaffär (Whyred) för att jag hade hört att dom sökte nån som kunde jobba extra nu i sommar. Trodde verkligen inte att jag skulle få det. Kändes inte som att "Hej jag har bott på en liten ö i Norge det senaste året och packat fisk" skulle imponera speciellt mycket. But what do I know för jag fick jobbet. Så nu mellan allt solande och badande, om vädret tillåter, i sommar så ska jag få betalt för att vara i en klädaffär. Vissa kallar det jobb. Jag kallar det min hobby.

Så ja, ibland har man tur. Nu Emilia lovar jag att dra ner på "jag har ett jobb"-tjatet. Nu får jag bara hoppas att min glädje inte drar otur över mig så att allt skiter sig *peppar peppar ta i trä*.

Det var länge sen. Skäms på mig för mina extremt sporadiska blogginlägg. Men mitt försvar  är bra. Min dator här hemma i HAPPIS låter mig inte logga in på blogg.se. Not to worry, problemet är löst. Jag mamma har köpt en laptop. Som jag pinsamt nog alltid kallar labtop.

Insåg just att jag inte har skrivit en enda gång sen jag kom hem, så det är inte ens sporadiskt bloggande, utan obefintligt. Orkar inte skriva om allt som hänt sen jag kom hem, inte nu i alla fall. Solen skiner och jag har hört att solbrända människor uppfattas som smalare. Då tänker man såklart ju brunare ju smalare, right? Därför kör jag på en mix av brun-utan-sol lotion med glitter, solarium och äkta (?) sol. Är osäker på om det fungerar, tycker mest att jag ser ut som en orange discokula.

"Hahaha it made a funny."

Jag har låg skrattröskel.

Var min sista arbetsdag idag. Har inte riktigt sjunkit in ännu att jag klarade det. Jag orkade, jag överlevde, "can we do it? Yes I can!". Undra om jag nånsin kommer sakna mitt första jobb? Känns inte som det just nu i alla fall, men minnet kan ju vara ganska selektivt. Hoppas bara att det inte blir mitt sista jobb. Vill nån annan ha mig?

Har inget att skriva om just nu. Jag skulle kunna återberätta en förkortad version av helgens eskapader, men tror jag avstår. Väntar bara på nästa helg. Åka hem. Så ni kommer nog inte höra mycket från mig. Kommer inte finnas mycket att rapportera. Bara väntar.

Övertid, se på tv, äta, jobba, duscha, övertid, sova, jobba, försöka vakna på morgonen ... sliter lite just nu. Motivationen har nått botten nu när det bara är 2 (!) veckor kvar. Men jobb har vi såklart gott av ... finanskris, where art thou? Skämt åsido, bra med extra cash nu när jag helt plötsligt ska till Turkiet i höst. Bara på charter, har inte tänkt flytta dit. Men först ska jag ju bara njuta av att vara hemma. Men lite panik har jag, orkar inte ljuga. Panik för att saker kanske inte kommer bli som jag vill och tänkt. Men jag ska citera en mycket vis och mycket skånsk man nu:

.".. det ordnar sig det gör det alltid, jo det löser sig ..."

Ssshhh ... idag blir det bara enjoy the silence and nurse the hangover.


Måste sluta skriva blogg när jag är full.

Jag tror att det organ i min kropp som ska bearbeta* alkoholen har tagit semester. Har druckit lite champagne, mitt liv är en fest, och vitt vin and guess what! jag tror att jag är full. Igen. Det här blir snart en fjortisblogg, huh. But how can it be? Min tunga känns för stor för käften, sluddrar när jag ska prata, ser dubbelt snart och klarar knappt av att skriva efter så lite. Känns som första gången jag drack, askalas efter 4 öl.

Ska avsluta detta bloggainlägg innan jag blir en fylledysletiker -ooops för sent! adios!


 *ni skulle bara veta hur länge det tog att skriva det ordet.

Eller inte. Eller okej, blir väl inte den sämsta Valborgen i historien, men kan inte slå förra årets. Kommer inte ens i närheten, även om jag snart har tömt en hel vinflaska ensam. När andra sviker, får man köra på ensam. I have the spirit!

Full, moi? Non.

Jag? Nej, inte alls. Men igår när jag var hemma och åt innan övertiden så somnade jag nästan på golvet.

Vad jag gjorde på golvet är en annan historia. Som är som det mesta i mitt liv, totalt ointressant.