Undermedvetna vs. samvetet.

Köpte en wünderbarig väska idag från jobbet. Me love personalrabatt. Hade egentligen satt köpstopp för mig själv, skulle inte få köpa kläder på 2 veckor, men det går inte! Jag kan inte låta bli. I min hjärna så är det fullt av kryphål och undantag och "jo men jag måste ha den här". Ser framför mig hur jag går runt i/med min nya tröja/jeans/väska/solglasögon/skor är typ snyggast i stan, 10 kilo lättare såklart, och mitt liv är perfekt. Bara för att jag köpte den tröjan/jeansen/väskan/solglasögonen/skorna.

Låter sjukt ytligt att jag tror att mitt liv kommer bli bättre på grund av en väska, men jag vet ju egentligen att livet inte är så. Men det är mitt undermedvetnas sätt att få samvetet att hålla käft. Det fungerar i alla fall, jag köpte ju väskan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0