Julias liv och klantigheter

it's true i couldn't. Raderade bort min blogg i våras och det har gått bra, ingen abstinens, men nu på senaste tiden har jag märkt att jag har börjat prata för/med mig själv när jag ensam och när jag inte är ensam har jag liksom en "ljuddagbok" i huvudet eller så är det kanske mer som en konversation jag har med mig själv. Tyckte det var okej i början, jag är himla rolig har jag märkt, kul att lära känna mig bättre. Men nu börjar jag känna lite galenvibbar, så tänkte att det var dags att börja skriva igen. Kunde ju köra på vanlig dagbok, men orkar knappt hålla i en penna nuförtiden. Det här är behändigare. Fast går lite långsamt att skriva, jävla norska tangentbord har inte ä och ö men istället dom ack så internationella ø och æ. rubbish man måste först trycka på tangenten med ¨¨ ^^ grejerna på sen på antingen a eller o. Borde kanske köpa en laptop när jag ska hem till jul, om jag nu nånsin får min lön, så jävla komplicerat när man måste få ett norskt personnummer innan man kan få skattekort eller bankkonto. Inget bankkonto = ingen lön. Kul i alla fall med minst 3 löningar samtidigt. Och enligt vissa är det då min tur att fixa festen ie. fixa spriten. Bara för att jag dom senaste helgerna har snyltat så inihelvete mycket att till och med jag nästan skäms. vaddå, mitt utseende måste väl komma till nån nytta till och med på ett sånt här ministälle?! Och det är fan mini. Tiny. Nästan ickeexisterande.

... som nån sa, "det här är stället Gud glömde och Djävulen inte ville ha". Och det är mitt hem till sommaren.